Aktievärderingskalkylator
Testa P/E, PEG och framtida aktiepris.
Öppna aktievärderingAktieköpskalkylator
Räkna ut GAV, genomsnittligt inköpspris och positionsstorlek utifrån din risk.
Aktieköp
Planera nästa köp
Nytt GAV–
Totalt antal aktier–
Totalt investerat–
Nytt kapital–
Förändring av GAV–
Om positionsstorlek
Beräkningen utgår från att positionen säljs vid den angivna stop-lossnivån. I verkligheten kan priset röra sig förbi nivån, exempelvis vid gap eller snabba marknadsrörelser. Courtage, slippage och gap kan göra den faktiska förlusten större.
Kumulativt GAV
Diagrammet visar hur det viktade genomsnittliga inköpspriset förändras efter varje steg.
Vilka kostnader ingår i GAV och DCA?
GAV inkluderar angivet courtage och växlingskostnad i nya köpet. Noll betyder att kostnaden inte räknas med. Ange alla priser och avgifter i samma valda valuta; valutavalet växlar inga belopp. Befintligt GAV ska redan innehålla tidigare kostnader. Lägg inte till växlingskostnad igen om den redan ingår i priset.
DCA inkluderar angivet courtage per köp. Övriga kostnader och valutaväxling beräknas inte automatiskt. Skatt och framtida säljkostnader ingår inte.
GAV = (befintliga aktier × befintligt GAV + nya aktier × nytt pris + courtage + växlingskostnad) / totalt antal aktier.
Vad är GAV?
GAV är det genomsnittliga priset du betalat per aktie. Det räknas som total kostnad delat med totalt antal aktier, så både antal och pris i varje köp spelar roll.
Hur räknar man ut nytt GAV?
Den befintliga kostnaden och kostnaden för det nya köpet summeras. Därefter delas summan med det nya totala antalet aktier. Courtage kan läggas till kostnaden.
Hur fungerar DCA?
DCA, eller dollar-cost averaging, innebär flera köp över tid till olika priser. Verktyget räknar fram det viktade genomsnittet för alla köp.
Varför måste GAV viktas efter antal aktier?
1 aktie för 100 kr och 100 aktier för 50 kr ger ett GAV nära 50 kr, inte 75 kr. Ett vanligt snitt av priserna tar inte hänsyn till hur många aktier som köptes till varje pris.
Är det alltid bra att sänka sitt GAV?
Nej. Ett lägre GAV förbättrar inte det underliggande bolaget och tar inte bort investeringsrisken. Att köpa mer kan öka både möjlig uppsida och möjlig nedsida.
Vad betyder positionsstorlek?
Positionsstorlek är hur många aktier du köper i relation till portföljens storlek och den risk du accepterar i scenariot. Verktyget är ett planeringsstöd, inte investeringsrådgivning.
Hur räknar man risk per affär?
Riskbeloppet är portföljvärdet multiplicerat med vald riskprocent. Det divideras sedan med skillnaden mellan ingångspris och stop-loss för att uppskatta ett högsta antal aktier.
Varför kan faktisk förlust bli större än beräknad risk?
En stop-loss garanterar inte ett exakt säljpris. Gap, snabba rörelser, slippage och courtage kan göra att utfallet avviker från beräkningen.
Se även Aktievärderingskalkylatorn, Avkastningskalkylatorn, Hävstångskalkylatorn och Återhämtningskalkylatorn.
Vanliga frågor
Hur räknar man ut GAV?
Summera kostnaden för aktierna och dela med det totala antalet aktier. Courtage kan ingå i kostnaden.
Vad händer med GAV när jag köper fler aktier?
Det nya köpet vägs ihop med befintligt antal aktier och befintlig kostnad. Köper du under ditt gamla GAV sjunker det, men det är inte automatiskt bättre.
Räknas courtage in i GAV?
Ja, courtage som anges i kalkylatorn läggs till köpets kostnad.
Vad är skillnaden mellan GAV och snittpris?
GAV är ett viktat snitt som tar hänsyn till antal aktier. Ett enkelt snitt av priserna är bara korrekt när mängderna är lika.
Vad är DCA?
DCA innebär flera köp över tid till olika priser och används ofta för att sprida inköpstillfällen.
Hur räknar man ut genomsnittligt inköpspris efter flera köp?
Summera alla köp inklusive angivet courtage och dela med totala antalet aktier.
Hur räknar man ut positionsstorlek?
Dividera riskbeloppet med risk per aktie och avrunda antalet aktier nedåt. En maximal positionsprocent kan begränsa resultatet ytterligare.
Hur många procent bör man riskera per affär?
Det finns ingen universell rekommendation. Strategi, volatilitet, diversifiering, tidshorisont och personlig risktolerans behöver vägas in.